Veckan

...... som har varit, har varit mer tuff än vad jag kunde ana!!!

Det faktiska och vad man klarar. Jag trodde att jag klarade mera i min vardag, men som sagt så vart det sanningen i vitögat och ett antal tårar har trillar ner från min kind!!

Hoppas innerligt att det inte blir en vecka till som denna vecka för det klarar jag inte!!

Allt hör ihop som smärtan, sådant som påverkar våra känslor i negativ riktning ger ökad smärta, samt att man skall se vad man egentligen klarar och inte vad man tror man klarar.

När man VET vad man klarar så skall man inte göra max på detta utan lägga sig på en nivå som är 70-80% för att det skall kallas träning för att ge styrka, annars om man tränar eller ger max av vad man orkar så TAPPAR man styrka istället och försämrar sig och dessutom ger det mer smärta.

Jag trodde jag kunde mycket mycket mera än vad jag egentligen klarar vilket gav mig en chock och jag skall förlika mig med situationen för att sedan börja trappa upp träningen och målen.

Ibland upplevde jag som tortyr för min egen del, men det kanske var sanningen, ibland fick jag avbryta det vi gjorde för att jag grät och inte kunde fokusera på det jag skulle egentligen göra.

ALLT handlar om energier som man förbrukar vid smärta, vid obalans, vid sorg/aggrissioner/ledsamhet/skam och mycket mera och man har bara ett visst energiförråd och mer än så kan man inte få, så då när kroppen strejkar så är det bara att infinna sig i detta energiförrådet, Lättar sagt än gjort, men så är det i fakta.................

och om man har tagit bort så mycket man klarar av energierna för att få ihop helheten men ändå inte lyckas, ja då får man kappa toppar av det man vill ha kvar för att få ihop energin, hur jobbigt det ändå är och trotsar man då så får man mera värk- smärta och mindre styrka.

Mer än så här kan jag inte säga för jag orkar inte mera just nu, måste lära mig att ta in allt som har sagts under veckan och försöka jobba på att få tillbaka energin.

Ser att det är en hel del människor som är innne här, men ingen kommentar.

Trevlig Helg!

Forts....

Fortsättning från gårdagens inlägg................

Glömde att skriva att vi också haft i förra veckan för Arbetsterapeuten "verkstaden", där man får sy, virka, sticka, göra sjalar med färgtryck på, halsband och örhängen!

Tack för Era ord i min kommmentar!! Jag vet att Ni finns där och extra roligt att jag kanske kan ge något tillbaka eller så är det Ni som vet bättre och kan hjälpa mig där jag befinner mig ;)

Vad man menade med förra veckan är att vi skulle lära oss om hur smärtan fungerar i kroppen, både vad gäller konkret i ryggmärgen, musklerna och signalerna upp till hjärnan.

Men också hur saker runt omkring oss kan påverka oss negativt och vara som en slags förstärkare till vår smärta! Om något gör oss ledsna, stressade i vår vardag så kan denna förstärkare vrida på smärtan ännu mera och singalerna skickas oftare och starkare genom vår kropp!

Trots smärtan och eventeulla saker som kan störa oss som stress, ledsamhet så skall vi försöka "SE förbi eller blunda" för detta som kan påverkar oss mera negativt.
Ett exempel var bl.a att när man har fått ett rejält märke och blåmärke på benet t.ex och man inte kommer ihåg vad man gjort.......... DET är just då man har haft tankarna på annat håll inte märkt när man gjorde sig illa och genom detta så har inte smärtsignalerna signalerat så kraftigt till hjärnans smärtcentral.

Så för mig betyder detta..............

Jag skall börja känna efter var egentligen min gräns går i kroppen och inte puscha på kroppen till ökad stress och ökad smärta. Jag skall sänka mina krav på mig och släppa mitt kontrollbehov.

Försöka slappna av i kroppen.

Samtidigt göra sådant som känns roligt eftersom då "glömmer" man för stunden sin smärta!

Trots detta så ligger det i luften hur mitt arbete skall se ut och vart jag skall jobba, ekonomi präglar en stor del och mitt Blodtryck som har blivit högre och som måste ner på ett eller annat sätt.

Försöker jag gå mera och motionera för att få ner blodtrycket så kan det indirekt öka istället eftersom jag kan känna press på att få ner blodtrycket och genom detta så öka då min smärta.

Jag skall inte vara så "Syster duktig" utan släppa på detta.

Detta gör att jag vänder ut och in på min kropp och tankarna far runt som en storm i huvudet!!
Hela jag känner mig ledsen för vad jag känner och har gjort under många år har jag gjort för att må bra och hålla smärtan borta så att den inte tar överhand i min vardag.

Jag har pressat min kropp till yttersta gränsen för att hålla mig på fötterna och jag har vägrat att känna efter eftersom jag tror att detta som jag har gjort har hållit mig alert och hållt smärtan borta på avstånd.

REHAB som jag nu går på är ju veteskapligt bevisad och det är ju den Arbetsgivaren går på och även så Försäkringskassan och dessutom så hade blivit till det bättre för människor sägs det.

Jag skall säga ifrån sådant som tar min energi i negativ riktning, även om det kan kosta mig mera energi så skall jag avstå sådant vilket leder till att man kanske blir ledsen. Ibland önskar man att man var tyst och allt gick sin gilla gång!! Då skulle livet vara som vanligt, men nu går ju inte detta eftersom min kropp protesterar genom olika saker som minnet, gångsvårigheterna, stava, prata-sluddra, yrsel, svårt att röra mig och resa mig upp.

Skulle jag strunta i allt detta med REHAB så skulle jag få högre blodtryck och sämre kropp i det jag uppger ovan, vilket kommer att leda till att jag kanske får infarkt någonstans i kroppen, så vare sig jag vill eller inte så är jag numera tvungen att lyda situationen för att inte bli sämre i kroppen.

Att efter dryga 20-30 år av mitt liv med smärta där jag trott det har varit otränad, träningsvärk och för dåligt stretchning i muskler har nog förmodligen varit Fibromyalgi.

Jag fick ju skola om mig från Frisöryrket och blev sedan inom vården, vad blir det efter detta nu???

Jag har även PCO- Poly Cystiska Ovarier vilket betyder flera ägg i äggstocken som gör att hormonerna kommer i svängning och det leder till mera testosteron och mindre östrogen som vid övergångs ålder som svallningar, humöret och hormoner som finnar, hårväxt på armar och evenetuell mustach som män, det finns också dom som har tunnare hår på huvudet som män.

Att jag nu har PCO (som också ger kraftig övervikt) så är det svängningar i hormonerna vilket inte ger någon bra effekt av Fibromyalgin, det blir liksom "ringar på vattnet" och skapar mer besvär och svängningar i min vardag.

Det gäller att hitta en balans i sin vardag och balans i kroppen!!

Jag har kämpat genom åren med smärtan i det tysta och när det inte längre har gått att stå ut med smärtan har man frågat stackars familjen om dom kan massera mig eller så har man fått gått hos Naprapaten, Fysioterapeuten eller så har man fått lärt sig att RÖRA på sig är bra för så väl muskler som vikten och man har prövat simma ggr flera och man har kört gympa pass och kört styrketräning för att hålla igång och varje gång så har jag fått muskelinflammation någonstans i kroppen.

Så hur tapper man än har varit och provat och jobbat med både vikten och smärtan i kroppen så har man kammat noll i förbättring. Men jag har provat olika saker och det har kostat en massa pengar och INGEN kan säga att man inte har provat.

Promenader och Ridning har varit bäst för mig för min kropp!! Nu får vi se vad som skall göras i fortsättningen?!

Dessa 2 veckor kvar på REHAB så handlar detta om  min framtid!!

Jag känner mig sååååå ledsen och förvirrad och så många tankar snurrar runt i huvudet!!!
Nästa helg återkommer jag om jag orkar, vi får se!


Snabbis

Ger ett lite kort inlägg om hur veckan har varit här nu, men jag har kanske glömt en del av veckans innehåll så då får jag återkomma med detta då i sådana fall!

Veckan började med att första dagen fick vi en säng och sedan samlades vi alla 6 deltagarna och sjukgymnaster, läkare, psykolog, sköterskor och arbetsterapeut!
Vi gick igenom för veckan och personalen berättade lite mera hur vi skulle göra för veckan.

Vi fyllde i matlista för veckan på måndagen och det var tur för sedan var man slut i huvudet och i kroppen och mer där till.

Övriga veckan som var så berättade psykologen enkelt för oss om hur smärtan kan signalera mera och få så stark effekt för oss som har långvarig smärta, så som en lten stig som man går dag ut och dag in och fler och fler går på stigen, ja då blir stigen upptrampad rejält och ju mera man går där på stigen och ju fler som går på stigen så blir stigen bredare och bredare och till slut är all terräng borttrampat och det blir en autostrada / rena rama gågatan med folkvimmel som passerar fort fram på gatan.

Så kan långvarig smärta beskrivas på enkelt sätt, att det lilla smärtan kan kännas så starkt för oss som har långvarit smärta.
Psykologen skrev ner och frågade oss hur länge vi hade haft våran långvariga smärta tillsammans och det blev 93år tillsammans, vilket konstaterades med att vi hade en gedigen kunskap om smärta.
Sedan skrevs det ner om vad vi har prövat för att må bättre i kroppen och det blev en lång lista på metoder vi har prövat oss igenom för att få kroppen att må bättre och dessutom hade vi slängt en hel del pengar på detta för hoppet var ju att blir bättre eller bra i kroppen.

Till slut kom det fram på tavlan under veckan att ONT har vi i kroppen och hur mycket vi än provar med olika metoder så blir vi inte bra i våra kroppar, dessutom har vi slängt ut en massa pengar och har ändå ont i kroppen! Vi har vår kunskap om smärta genom åren i våra kroppar och med yttre faktorer som ledsen, arg och rädd så spänner vi våra kroppar som ger mera spänning i våra muskler som ger mera smärta.
Det var även summering av sjukgymnasternas ord också i allt detta.

Läkaren berättade om hur smärtan kommer till från att vara akut smärta till långvarig smärta som jag har skrivit om tidigare i denna blogg.

Det talades också om " om du har en mick och står på scenen och stora högtalare på båda sidorna om dig så får du inte höja rösten för högt och inte heller vara för nära någon av högtalarna för då blir det RUNDGÅNG" på allt, vilket är också för långvarig smärta.

Det betyder inte att man har varit extra försiktig med att hålla tillbaka smärtan, inte jag i alla fall, jag är dum nog och pressar.
Men denna RUNDGÅNG var för mig att pressa tillbaka smärtan och hålla den på avstånd och det tar väldigt energi plus att smärtan i sig tar väldigt mycket energi. Jag fick en AHA upplevelse där, så hade jag inte tänkt tidigare!

Så summa sumarum så skall man inte göra något som stjäl ENERGI så som att pressa kroppen, man skall helelr inte skaffa sig RUNDGÅNG på kroppen genom att spänna kroppen omedvetet som när man är irriterad, ledsen, arg och rädd för det GER MERA SMÄRTA i den så smärtkänsliga kroppen.

Även för denna vecka fick jag veta att jag måste lägga av med att fylla mina dagar med aktiviteter, även om det är små saker. Jag måste lära mig att andra människor i min omgivning hjälper mig och även tar över ibland, eftersom min kropp inte längre tål så mycket.

Jag måste vända mig emot mig själv och funderar över hur min kropp EGENTLIGEN mår och jag som har blundat för min kroppssmärta i över 20år, nu helt plötsligt så skall jag lyssna på kroppen..........................

det kan skapa stor förvirring på mig själv och på min omgivning eftersom jag är ju samma person till det yttre men skall nu tänka på mig själv och på min kropp, vilket är en stor förändring och inte så lätt heller!!!!!

Hur kommer det att bli i vardagen, i hemmet, på jobbet och då man träffar andra människor i andra sammanhang?????????
Jag kommer få lära mig att prioritera, vad som är värt min smärta och det övriga skall jag skala bort som stjäl min energi!!!

Jag får lära mig avslappning eftersom det ger bättre för mina muskler och dom hormoner som strömmar i kroppen etc. Allt är bra med avslappning, kan låtas flummig, men skall vara bra, vi får se vad som händer i nästa vecka om det leder till något konkret!!!

Inombords känns det jätte jobbigt att konfronteras med mig själv, jag som vill så mycket och jag som vill hålla igång för att röra mig m.m skall helt plöstligt tänka om och börja ta det lugnt och ta bort vissa saker i min vardag!!!

Det snurrar i huvudet så fullständigt, man är ledsen mellan varven för det man konfronteras inombords med och där emellan tvivlar man och funderar över vad allt skall sluta någonstans!!

Nu prioriterar jag sängen, vilket jag skulle ha gjort för länge sedan, så redan här har jag brytit detta!! Det kommer att bli en lång och jobbig resan inombords kan jag säga!!!


En paus

Jag tar en paus i mitt bloggande, men endast för 4 veckor framåt elelr vad det nu blir!

Jag jobbar inatt och imorgon natt, därefter är det ju Farsdag och vi umgås i familjen då och jag vakar av den dagen också.

Sedan börjar ju min Rehabilitering på måndag och håller på i 3 veckor!!
Hela dagarna skall vi hålla på som ett arbetspass på 8 timmar per dag och jag antar att jag kommer bli alldeles slut av allt i min inlärning och när kvällen kommer vill jag ägna mig till familjen här hemma så när all denna Rehabilitering är över så skall jag återberätta för Er hur det var på Rehabiliteringen och vad man kom fram till.

Det skall bli roligt och jag ser fram emot dessa 3 intensiva veckor med späckat program *ler stort*

 Det sägs att mycket rönnbär då blir det mycket snö och en rejäl vinter *blink*

Kram på Er alla och måste erkänna att lite spänd är jag inför denna Rehabilitering!!!

Aktivitetsdagbok

Ja jag fyller i för fulla muggar nu i min aktivitetsdagbok!!!

Det känns jobbigt på så sätt att se vad man gör, fast jag tycker att detta gör nog alla, det vardagliga!!

Jag känner mig inte unik på något sätt utan gör som alla andra, trots att man har ont i kroppen.

Man vill ju kämpa på och hoppas på att detta med Fibromyalgin går nog över, nog!!!

Det skall bli så himla skönt och se vad dom har att säga på Rehabiliteringen på måndagen, att få hjälp med att sätta gränser till sin egna kropp.

Jag skall blli chef över min kropp nu och inte kroppen över mig *ler stort*
Fast vissa kompromisser lär man få göra om inte kroppen skall ta över totalt och då förlorar jag ju och blir ingen chef !

 Första bladet på aktivitetsdagboken, på insidan så står det 3 kolumner med dag och sedan klockslag.

Man skall skriva ner allt man gör som...........................
 sitter,
står,
går,
lagar
mat,
går ut med hundarna,
läser bok,
är vid datorn,
plockar ur eller i diskmaskinen,
hänger tvätt,
lägger i tvättmaskinen,
tittar på TV, sover,
äter,
städar,
dammsuger

ja listan kan göras lång och då tycker jag att varje människa har en lång lista och dt är mer vanligt än ovanligt

Vad man vill nå med denna dagbok är att fördelningen av arbetet på dagarna skall blil jämna så att man inte gör mkt en dag inget en annan.

Sedan är det så också att man inte skall göra allt på förmiddagen och inget på eftermiddagen, utan jämnt fördelat under hela dagen och hela veckan.

I mitt fall sa dom första gången då vi provade att göra en sådan aktivitetsdagbok att jag skulle börja stryka vissa saker på min "lista! under dagarna och det är här problemet uppstår, jag får för fullt i min dagbok!!!

 Längst ned på pappret så skall man skriva ner vad man tar för mediciner under dagen!

Åååhhh, vad jag längtar att få struktur på att lära mig lyssna på min kropp.

Super

Jag måste lämna ett avtryck här i min blogg om de fantastiska människorna som blev en bok!!!

Jag fick boken igår och läste ut den igår! Mycket bra bilder och färgstarka bilder som skildrar vardagen, sorgen, men framför allt glädjen trots allt!!!

 Det handlar om 3 kvinnor, unga kvinnor där alla drabbas av cancer, två fick bröstcancer och en fick malignt melanom.
Deras kamp om en obotlig cancer och om att ta tillvara på livet som finns kvar till den dagen man inte finns längre!

Att ta vara på livet här och nu som boken säger "Livet kan inte vänta!! En av deltagarna var med i Rosa Bandet galan 2009, trots att hon hade gått bort redan så fanns det bilder på henne och hennes pappa och två systrar var på Galan den kvällen för att hedra henne.

Även om jag själv inte har cancer så är ändå viktiga ord och bilder som säger "Livet kan inte vänta" utan lev här och nu!!!

För Dig som vill läsa närmare i dessa 3 kvinnors bloggar................

http://livetenligthanne.blogspot.com

http://ulricasboxofchocolate.blogspot.com

http://mittlivsabina74.blogspot.com

Det är bloggar som berör och det är en bok som berör att man skall ta till vara på livet här och nu!!

Idag är det bara Ulrica som är kvar i livet, Sabina dog i våras och Hanne dog förra året, dock inte glömda utan bloggarna är kvar och deras anhöriga finns kvar!!!

Dessutom så ger boken 5kr till Cancerfonden när man köper boken!

Raggsockor på, koftan på, det gäller att hålla sina muskler varma när det är så där rånnigt och kyligt utomhus!

Jag är fortfarande mör i kroppen och upptäckte att en del av mina muskler var svullna vid muskelfästen.

Idag skall jag eller rättare sagt *måste* skriva ner i min aktivitets dagbok vad jag gör om dagarna för att ta med mig detta på måndag då min REhabilitering startar på allvar. Man skulle ha fyllt i denna dagbok för 3 dagar och det var inte för att bevisa för någon hur duktig man har varit eller bevisa för dom som jobbar på smärtenheten utan mera för en själv hur mina dagar ser ut och hur jag skall kunna göra sker bättre i min vardag som jag kanske inte tänker på.

Så nu blir det till att fylla i detta!!!

Idag

Ja förra gången när jag skulle lägga ut inlägget så blev det två inlägg på samma, men jag har nu tagit bort den ena och blogg.se krånglade igår när man skulle införa sitt inlägg.

Nåväl så var jag mörbultad igår. Idag känns det när katten sätter sina tassar på mina ben eller när vår Lilla Alice sätter sina tassar på mina ben så känns det som blåmärken på benen, så där ömmande och det gör ont att man tar bort detta.

Strax skall jag åka iväg i ett ärende och därefter handla lite.
Orkar inte, men måste!

Känner mig dränerad på energi, fattar inte hur man kan känna sig så slut och jag lovar att jag kan inte erkänna för mig själv hur jag egentligen mår eftersom jag fortsätter att hålla igång.

Jag tror att min kropp mår bra av att hålla igång, jag har alltid gjort detta, haft mycket omkring mig.

Återkommer kanske under dagen igen till bloggen.


Mör

Idag är jag Mörbultad till max!!

Hade Pippi Långstrumps pappa sagt "Är du mör en knubbis" så hade jag sagt JA på en gång kan jag säga!

Gick och la mig imorse, hade jobbat natt och det var en hel del att göra på natten, somnade direkt när jag kom hem.
Ställt väckarklockan på 13.00 och gick upp då. Kände mig helt slut i kroppen!!! Mör i musklerna och ont i lederna m.m, stel i kroppen och helt Slut på energin!!

Åt min frukost och hämtade en korg med ved som vi eldar i vår kära braskamin, ja det kan vara så där 20 max vedpinnar säger jag men Ni vet vad jag menar några vedklabbar är större och andra är mindre!
Bär den korgen 50meter max och är helt slut i kroppen som jag skulle ha haft influensa, pulsen och hjärtat slår för fullt och kroppen känns matt och jag orkar ingenting ute i snålblåsten!!

Måste samla kraft, måste samla kraft, jag skall laga mat och det enda kroppen vill är vila!!

Så trött och slut och nu måste jag börja med maten, dottern kommer snart hem från skolan och därefter  blir det ridning för hennes del och hennes storebror följer med till ridningen, till min stora lycka!!!

Skönt när äldre syskon tar hand om sina småsyskon!!

Jag är EVIGT TACKSAM för mina 3 barn jag har!! Så underbara på alla sätt!!!

Ikväll

Ikväll så hade jag ont i ryggen men mera mot höger sida upp mot skulderbladet och ömmade vid djupandningen.
Kändes som det var något under skulderbladet och det var jobbigt att andas djupt och jag blev trött i ryggen av detta också.

Höger hand känns som det är något trasig i som jag sagt förut, men det är inte värre och inte bättre, så idag hade jag svårt att greppa en stol som jag skulle bära ut och sitta på utomhus med den högra handen så jag fick trixa för att få till det hela.

Armbågen på höger arm ömmade rejält också ikväll och ledvärken gjorde sig påmind igen :(

Själv tror jag det är muskelfästena och musklerna som spökar på mig just nu i fibromyalgin.

Jag skrattade till ikväll n'r jag skulle göra iordning fikat och när jag reste på mig från soffan så hade jag fått värkande och stela ben, inkluderat bröstryggen på höger sida. Jag sa till min sambo att jag kände mig som 90år och inte som 45år som jag fyller i december.

Och maten gjorde min sambo, så härligt go och rar han är!! Ja hela familjen är underbar och hjälpsam!!

Det som stör mig mest just nu är det som känns under höger skulderblad, det känns som det är tungt och ömt och som det var något där, fast jag vet att så är inte fallet!!

Jag somnade en timme i soffan när jag satt bra och jag höll på att läsa en bok- hundbok. Jag satt närmast elden, vår braskamin för mina händer och fötter var iskalla och min sambo kände hur kall jag var.

Nu blir det sängen och vila som gäller :)

Typiskt

Så typiskt mig att glömma detta inlägget *skratt*

Jag visste att det var något mera jag skulle skriva och nu kom jag på detta *skratt*

Jag lämnade dottern till sin kompis igår och när jag var på väg hem så var det mörkt och som alltid med mitt minne så glömmer jag en del.
Nu körde jag på landsvägen och det var träfik till och från och jag bländade av och slog på helljuset, så kom jag upp för en kulle och haft hel ljuset på och skulle slå av det, men glömde på vilken sida spaken satt som man bländade av ljuset med, vänster eller höger tänkte jag snabbt för mig själv, samtidigt så blinkar den mötande bilen mot mig att jag skall slå av hel ljuset och det gör jag med kontentan att dra i båda spakarna på båda sidorna så jag både blänade av samtidigt som jag spolade spolarvätska på bilrutan, kanske inte så bra, men vad sjutton måste man göra snabba ryck så måste man och då går det inte att förlora tiden.

Hopplöst fall doktorn grät, så kanske det är med mig *ler*

Det är dom små sakerna i vardagen som gör sakerna till större grejer i ens fibromyalgi vardag!! Ibland blir man full i skratt och ibland blir man förtvivlad!! Eller rent av sakt skitförbannad på sig själv!!


Inträffat

Det har alltså nu inträffat 2ggr som jag fått plötsligt ont i mellangärdet och med ett tryck över bröstet, den ena gången blev jag riktigt dålig och låg hemma och tog det lugnt i flera dagar efteråt, nu i förrgår så blev detta med tänderna istället.

Vid båda gångerna så har jag suttit lugnt och inte varit stressad och jag har heller inte jagat upp mig eller på annat sätt, Nej jag har varit jätte lugn och harmonisk när det inträffar detta och när det väl gör det så blir man så klart rädd och det gör ju saken bara värre, så då gärller det att fokusera på hur man egentligen mår som kan jag andas, får jag luft, det gör inte ont när jag andas med bröstkorgen, är det mellangärdet/bröstet som gör ont och hur känns det egentligen?????

För mig så är ringsignalerna att när det går ut i vänster arm, upp mot halsen så kanske man skall dra öronen åt sig, men jag vet också dom som har fått hjärtinfarkt utan att ha det så och på oss kvinnor så är detta med hjärtinfarkt lömsk och dold!!

Nu har jag tagit det lugnt idag och igår och bara haft det underbart och så skall jag ha det, för om drygt en vecka så skall jag på Rehab och då är man under luppen och blir granskad!!!

Trevlig Helg till Er alla!!

Trevlig Allhelgonahelg och Halloween Helg!!!

 Var rädd om varandra!!

Igår

Igår Fredags så skulle jag ringa VC för bokning av tid till mitt blodtryck som jag bör göra enligt vårdpersonal, smärtläkaren ville ju skriva en remiss som jag avböjde tidigare.

Nu blev jag tvungen att ringa igår för en tid, men dom bad mig ringa idag istället, jag fick tid för blodtrycks tagning i december.

Först tänkte jag inget säga till Sköterskan om den upplevelsen jag hade igår med smärtan i tänderna och i mellangärdet ,men till slut bestämde jag mig för att göra detta för att kolla av med henne.

Efter en stunds samtal mellan henne och mig så bokade hon en tid kl.11 för EKG och kontroll, för OM det skulle ha varit en hjärtinfarkt.

Hon sa annars får du söka akut på akutmottagningen när detta händer igen, ALDRIG sa jag!!
Herregud, det är mina gamla arbetskamrater och SÅ sjuk är jag inte. Jag har sett många med brsötsmärta där det kan vara allt från ångest, muskelinflammation i bröstmuskeln eller en hjärtinfarkt! DEt finns som som har jätteont och inte har något alls vad gäller hjärta och sedan finns det dom som har lite ont i mellangärdet och tror dom har någon magkatarr och så visar det sig till en brak infarkt.

Ja jag vet, att man alltid skall söka, men jag är den som inte gör sådant, kolla mig i onödan och jag vill ju inte till akuten, ALDRIG!!
Det finns så många andra som söker dit och jag vill inte dit till akuten!

Sköterskan suckar i telefonluren samtidigt som hon förstår mig i min situation, men vet också nu att jag inte kommer att söka så länge jag inte riskerar något, så länge jag kan andas och så länge det inte blir värre i smärtan så då går det över.

Sköterskan vill då att jag skall komma till VC kl.11 och jag tycker att det är väl inte nödvändigt och säger att jag skall åka och handla. Sköterskan frågar och frågar ....... om och om igen.
Till slut så går jag med på att åka till VC kl.11, då säger sköterskan att OM det skulle vara något med hjärta så då skickar vi dig vidare till akuten, bara så jag visste detta, och det VISSTE jag ju redan så det är ju därför som jag aldrig söker för detta med bröstsmärtan/mellangärdets smärta.

Väl på VC så tar dom EKG för koll av eventuell hjärtinfarkt eller anna hjärtåkomma, EKG ser bra ut och även Blodtrycket är något så när bra, det är "bara" det undre trycket Diastoliska trycket som är högre och det är just de trycket som är vilotrycket och skall vara lägre. LÄkaren lyssnar på mig och funderar och ta prover och blir själv inte klok på vad det kan vara som jag hade i torsdags!

Kroppen spelar ett spel för gallerierna som man brukar säga *ler*

DEt togs blodprover och om något är onormalt så skulle dom höra av sig, annars hör jag inte ifrån dom! Skönt!!

Men visst var man skiträdd och tänkte redan OM jag skulle blil tvungen att åka till Akuten så hade jag redan lagt upp en plan för hur jag skulle ta mig dit och OM...... ja Ni vet man säkrar sig själv för att lyckas hantera situationen, för att man inte skall kapitulera totalt. Att ha kontroll är för mig viktigt och jag vill bestämma över min kropp, så är det bara!!

Så simma lugnt!! *ler stort*

Torsdags

 I Torsdags eftermiddag strax innan jag skulle laga mat och vi skulle till dottern och hennes kille med deras hundar för en av deras hundar fyllde 1år.

Just när jag sitter  i soffan vid 16tiden så får jag plötsligt ont i mellangärdet och även i dom bakre tänderna länst bak vid käken på båda sidorn. DEt gör så himla ont och vid ett ögonblick så blir jag rädd och tänker................ Shit, nu blir det att ringa ambulansen :( Jag vill absolut inte ringa någon ambulans och tänker strax därefter om jag kan andas, vilket jag kan och jag har inte ont vid själv andningen.

Smärtan i käken och i mellangärdet sitter i några minuter och jag blir tvungen att resa mig upp för att skingra tankarna. Det känns som jag har plötsligt fått Kraftig tandvärk på båda käktänderna, så där bara!

Jag har inte problem med andningen eller tryck mot bröstet på det viset, så mina tankar går då till gallstens besvär som jag haft för länge sedan, men så här osm jag kände mig nu och med tänderna stämde inte in på detta med gallsten.

Jag fixade paketen till lilla Betty och tänker på annat men känner av lite av smärtan i mellangärdet och revbensbågen längst ner ömmar på båda sidorna.
Jag vet att faran är över för denna gång, men vet inte riktigt vad detta är, det leder ju till att man blir lite orolig och brydd över situationen, tänker detta komma igen och vad är det för något.

Hur som haver så åker vi på Betty kalas och har trevligt!!


Ringt

Jag ringde idag till min Vårdcentral och min husläkare hade inte tid förrän tidigast i december för kontroll av Blodtrycket och sköterskan frågade om jag skulle ta en annan doktor, men jag sa att jag ville ha min husläkare så jag skulle ringa imorgon igen för att eventuellt få en tid i december, för någon tidsbokning fanns inte för december månad till min husläkare.

Ja ja nu har jag ringt och imorgon får jag ringa igen för att få en tid. Mitt undre blodtryck vill inte ge med sig så vi får se vad som skall hittas på.

Men jag lovade att ringa och det har jag gjort nu.

bloglovin

Om

Min profilbild

Tina


Välkommen till min blogg!
Skriver om livet
med fibromyalgi och
dess vardagen!

Mina besökare
Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online nu:
RSS 2.0