Vår Blogg

 Tidigt i december förlorade jag en kär vän så plötsligt!!!

Att mista en kär vän efter så lång tid och när man pratade med sin vän samma dag som den personen förlorade sitt medvetna känns så förfärligt!!!

Det har funnits stunder då jag har gråtit floder av tårar!! Det har känts som om hjärtat skall slitas i tusen bitar och hur förstående man är och hur vältränad i sorgearbete man är så kommer man aldrig till sin proffetionalism.

Min vän skrev aldrig i min gästbok eller blogg, skrev aldrig ett SMS, nej min vän använde telefonen och skrattade när min vän läste bloggen och sa : Du har nog ont nu va?! För vännen läste hur jag skrev i bloggen, blev det många fel i mitt skrivande så förstod min vän att jag hade mera ont och mera minnesförluster!

Gisses vad jag saknar min vän på bloggen, tänker på vännen när jag skriver orden här och när jag skriver fel så
tänker jag att nu så ringer vännen, men det ringer inte längre i telefonen!!!

Telefonen är tyst! Vi som pratades vid ofta och pratade om ditt och datt över så lång tid!

Jag tänkte här om dagen på att vi- vännen och jag skulle göra och i samma ögonblick så så blev jag påmind om att min vän finns inte längre!!!

Kvar blev en familj med sorg och smärta och jag har förlorat en vän och ingen av oss får den personen tillbaka, även om vi verkligen vill det!

Jag har inte kommit över sorgen och det kommer finnas en plats i mitt hjärta där min vän kommer få finnas, jag kommer hålla våra prat och diskussioner och skratt levande för att minnas min vän. Jag tänker inte glömma min kära vän, NEJ jag kommer att hålla detta levande och visst kommer jag fortfarande gråta över den smärta att förlora en kär vän lämnar, även om jag vet att min kära vän skulle verkligen vilja att bli ihågkommen som något positivt, vi kände varandra för väl och visste så väl om varandra, så man kan säga att det är min tvillingsyster som har gått bort!

Vi delade på så mycket här i livet!!!

Snart blir det begravning, det skall bli skönt på ett sätt att få säga farväl på platsen men sedan får vännen finna i hjärtat!!

Hur överlever man en plötslig bortgång/död när någon rycks bort ifrån en??

Mina och våra tankar inom familjen går som oftast varje dag till den återstående familjen.

En kär vän som jag aldrig kommer att glömma, men fortfarande sörja över att vännen inte finns kvar i livet!
Att minnas, gråta och skratta om det vi har varit med om, delat tankarna, ja sådant kommer jag ha kvar i mitt minne!
För oss räckte bara vissa få ord så visste vi båda vad vi pratade om, ingen annan förstod!
Min vän hade ett stort och varmt hjärta och delade med sig till andra!!!

Jag sörjer djupt min kära vän och med tiden läkar alla sår säger man, men jag kommer aldrig glömma Dig min vän!!!



Så vackert och fridfullt en Duva så vit flyger, så hoppas jag att du min vän skall också få ha det numera!!!

Hoppas du kommer och sätter sig på min axel och påminner mig som du alltid har gjort, min kära vän!!

Dig glömmer jag aldrig!!!