Gno, handla och köra o pannkakstårta
2008-07-02 @ 12:32:45
Igår körde jag först Matilda till Ridskolan, lämnade henne för att åka och handla, därefter hem för städning.
Sedan ringde en av valpköparna och pratade och sedan bar det av till Ridskolan igen för hämtning. Körningen blir drygt 2 mil om dagen för Ridskolan. Matilda berättade att hon hade galopperat för första gången och ramlat av. Hon grät en lite skvätt i ridhuset för hon blev rädd, men hoppade upp på nytt på hästryggen. Cloetta som är hennes häst under denna veckan är en shetlandsponny och är skäck till färgen*ler*
Som mellanmål när man har ramlat av så får man pannkakstårta och river man ner konor så får man bjuda på bulla.
Det tyckte Matilda var jätteroligt, så hon älskade att rida och vara på ridskolan och jag frågade om det var för ridningen som hon gillade eller om det var för bullar och tårtan, först sa hon det ätbara, men sedan kom det fram att hon gillade att rida och hon hade hoppat igår också över små hinder. Hon var så glad och jag kände hur det kramade sig i magen på mig för jag ville också känna denna känslan och jag ville också rida, men jag visade aldrig detta för Matilda. Det klart hon skall få känna glädje och känna att hon kan och att hon är duktig. Ja att få växa med uppgiten som det heter *ler*
Det är en bra Ridskola/ridläger för dom har ridning 2 gånger på en dag, sedan har dom teori som handlar om hästen, hälsan och säkerheten m.m, alltså inget pappersläsande som i skolan utan här tar man fram sakerna och berättar.
Ibland kan jag känna att jag vill finnas där på ridlägret för Matilda, precis som jag gjorde när Cecilia var ung, yngre kanske det heter *ler*
Att kunna hjälpa och trösta när det så behövs och att stötta i vissa sammanhang, morsor i alla ära, men som är bra att ha ibland, kanske *ler*
Dessutom så ser man på akutmottagningen, den mest olycksdrabbade är ishockey och ridning, mestadel men det finnas andra sporter som också är farliga, och visst man kan gå ut i gatan och bli påkörd, så visst finns det olyckor vart man än befinner sig, men dom som kommer in mestadel är ovanstående.
Sedan ringde en av valpköparna och pratade och sedan bar det av till Ridskolan igen för hämtning. Körningen blir drygt 2 mil om dagen för Ridskolan. Matilda berättade att hon hade galopperat för första gången och ramlat av. Hon grät en lite skvätt i ridhuset för hon blev rädd, men hoppade upp på nytt på hästryggen. Cloetta som är hennes häst under denna veckan är en shetlandsponny och är skäck till färgen*ler*
Som mellanmål när man har ramlat av så får man pannkakstårta och river man ner konor så får man bjuda på bulla.
Det tyckte Matilda var jätteroligt, så hon älskade att rida och vara på ridskolan och jag frågade om det var för ridningen som hon gillade eller om det var för bullar och tårtan, först sa hon det ätbara, men sedan kom det fram att hon gillade att rida och hon hade hoppat igår också över små hinder. Hon var så glad och jag kände hur det kramade sig i magen på mig för jag ville också känna denna känslan och jag ville också rida, men jag visade aldrig detta för Matilda. Det klart hon skall få känna glädje och känna att hon kan och att hon är duktig. Ja att få växa med uppgiten som det heter *ler*
Det är en bra Ridskola/ridläger för dom har ridning 2 gånger på en dag, sedan har dom teori som handlar om hästen, hälsan och säkerheten m.m, alltså inget pappersläsande som i skolan utan här tar man fram sakerna och berättar.
Ibland kan jag känna att jag vill finnas där på ridlägret för Matilda, precis som jag gjorde när Cecilia var ung, yngre kanske det heter *ler*
Att kunna hjälpa och trösta när det så behövs och att stötta i vissa sammanhang, morsor i alla ära, men som är bra att ha ibland, kanske *ler*
Dessutom så ser man på akutmottagningen, den mest olycksdrabbade är ishockey och ridning, mestadel men det finnas andra sporter som också är farliga, och visst man kan gå ut i gatan och bli påkörd, så visst finns det olyckor vart man än befinner sig, men dom som kommer in mestadel är ovanstående.
Kommentarer
Trackback
