Plugga, snö och kanske snöbollslykta

2008-11-18 @ 16:13:26
Har nu pluggat inför morgondagens kurs!!!
Jag har ju ATSS- Akut Traumasjukvård för Sjuksköterskor (inkluderad oss undersköterskor) nu imorgon hela dagen och sedan även hela dagen på torsdag för att sedan ha övningar, vilket betyder att vi skall leka för att få in tänket, finslipa för att bli ännu bättre och för att leta brister så att vi skall ta bort bristerna och bara bli jätte duktiga!!

Oooojjjjjjj, vad det snöar ute!! Snö blandat regn har det stundvis varit och där emellan har det bara varit snöflingor!!! Detta gillar jag *ler stort*

Nu blir hundarna bara blöta och det gör ju inget, det är värre med leran tycker jag. Usch!

Igår var det väldigt mycket på jobbet, själv jobbade jag i akutrummet! Vi hade häcken full tills klockan blev 5 på morgonen och nu kan jag tala om att jag vet att jag har en kropp, jag känner den genom värken.
Det blir ingen återhämtning för jag skall ju på kurs imorgon så jag får även då ta smärtpiller för att döva den värsta smärtan.
Det kan tyckas vara löjligt att man inte kan vara på kurs och sitta på en stol, men när man känner som man har suttit på stolen i hundrar år för det värker så infernaliskt i rumpan, sittbenen, så man vet inte hur man skall bete sig, då är det inte roligt att sitta still och lyssna i flera timmar.
Att man sedan har väldigt svårt för att resa sig upp efter att suttit still i flera timmar gör inte saken bättre. ALLA tittar när man försöker resa sig upp, jag är ju inte 90år utan dryga 43år, men av kroppen att dömma så ser det mer ut som en 90åring som reser sig. Jag häver mig upp med armarna på bordet för fötterna och knäna kan inte resa mig upp från stolen, då förstår man att det är varken kul att sitta för länge i en samling människor som funderar och tänker men inte frågor.

Väl när man har ställt sig upp så skall man gå framåt för att gå ur rummet, fika kanske eller något annat, ja då haltar man så en värsta häst som är blockhalt. Linkar gravt så man är både halt ,lytt och ser ut osm man behöver en höftprotes här näst, fast man behöver inte detta för jag har inte ont i höftkulan, höftleden.

Tänk var underbart det skulle få vara att bara resa sig upp gå som en normal 43åring och aldrig ha krämpor.
Tänk om man kunde få backa tillbaka tiden och få njuta av livet mera som man gjorde, fast då var man i full fart mot alla håll och man bara njöt av livet.


Få se om det blir något mera bloggande under kvällen eller morgondagen?! Annars bllir det till på fredag eller lördag kanske. Hoppas på detta.

Kanske man kan göra en snöbollslykta ikväll *ler*

Kommentarer
Postat av: Ulla-Britta

Jag kan precis känna hur du har det. Men jag skulle be om Nobligan retard eller något liknande om jag var du. En vän till mig fick prova retarden som jag hade kvar-hon åt redan Nobligan vanliga piller och det har blivit såå mycket bättre för henne när hon fick en jämn dygnsdos. Man ska inte ha smärta och gå med, det är såå tröttande. Värk är det mest tröttande man kan utsätta kroppen för så försök mota bort den med de hjälpmedel som finns. Ingen tackar dig för att du plågar dig själv!!! KRAM

2008-11-18 @ 22:29:04
URL: http://rindi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har Du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0