Vår Blogg

När frukosten var äten så var det till att titta i katalogen som jag alltid gör, inte för att se mina konkurrenter, utan för att se hundar som man kanske skulle ha missat att titta på om man inte tittar i katalogen, därefter blev det lite borstning på hundarna och sedan blev det vänta av tills det började.

Väl när det började så var det några raser före oss, men det gick undan och vips så var det våran tur*ler*
KÄnde redan av kroppen då att det värkte, men det sket jag i och körde på.

 Här springer vi i ringen och solen lyser och värmer som bara den. Om man skall ge kritik, så var underlaget ojämnt och gräset högt vilket gjorde det svårt att springa, för helt plöstligt så var det längre ner till marken, men annars var det bra strolek på ringen, bra väder. Mycket tält var det också:)

 Här är det jag Tina och Arne som sprungit i ringen.
 Här vinner jag Tina klassen med Arne. Som alltid så har jag aldrig några förväntningar på domaren utan väntar och ser vad bedömningen blir, ser alltid mina motståndare som likvärdiga. Man skall aldrig underskatta en domare elelr en motståndare. Vi fick CK och jag blev glad och nöjd!!

 Här är domaren Erna-Britt Nordin och jag Tina och Arne. Arne och jag blev så himla glada för den fina placeringen i juniorklassen.

Sedan skulle vi möta Annika med sin hane från USA fast hunden är född i Finland på kennel Wildomars.
Jag såg mig redan slagen innan jag ens hade gått in i ringen igen och min vänstra fot värkte som eld.
Jag vet ju att Arne är superfin i alla lägen, så vad en domare tycker är ju bara förstunden, även om det är nog så glädjande att höra någon domare säga något gott om hunden.

  Domaren gick över dessa två hundar flera gånger, Annikas hund och vår hund Arne. Helt plötsligt blev jag skitnervös, men det kan väl inte vara möjligt tänkte jag *ler*

 Så plöstligt händer det som i Keno *skratt* vi är ju på Gotland trots allt *skratt*
Arne får CERTET och blir BÄsta hane!!! Yuiiippiieeeeee!!!!!!
Så otroligt roligt, vilken känsla för någon som inte får cert på varje utställning*ler*

Sedan skulle jag springa igen på nytt för BIR och BIM och just då sprang jag på ren vilja, för min vänstra fot trodde jag att jag hade placerat i glödande kol. Just då tänkte jag slänka mina fötter på Blocket, men jag vill ju ha nya först förståss *skratt*

 Till vänster är det vi- Tina och Arne som blir BIM och till höger är det BIR en Rowntree tik. Grattis Ulla!!!

Som åskådare hade vi det ..................................

 Ulla-Britta och Rolf förståss och vad tror Ni att Ulla-Britta har i knät, jo naturligtvis en katalog. Underbara rara människor dessa två är!!! Brevid står tror jag Sivs man också om jag inte misstar mig.
Det är inte jag som tagit detta kortet, utan Tomas till min stora glädje.

Efter utställningen med Arne blev jag så glad och ringde hem till Cecilia och Oskar, våra barn som är lite ädlre och förstår något av detta. Men Oskar fattade ingenting och sedan ringde jag till Cecilia och berättade, då ser jag att man har börjat bedömningen på tikarna där Mallow skall in, trodde väl aldrig att det skulle gå så fort.

Men Mallow fick sin vanliga två, står snyggt men faller i rygglinjen när hon rör sig och blir något högre bak än i fram. Äsch, skit i det och jag är tämligen glad att jag inte behöver springa mer den dagen.

Rastar hundarna och därefter går vi en runda på utställningens området. Träffar vår ögonveterinär på området av alla ställen, vi pratar glatt med varandra.
Jag tar ett stadigt tag om armen på Tomas som en gammal tant (kanske jag är det också) för jag kan knappt stödja mig på vänster fot. I hästspråk kallar man detta för blockhalt*skratt*

Därefter vänder vi- Tomas och jag med hundarna till vår underbara stuga på nytt och till havet *ler*
Det är livet på en pinne!!!!