Vår Blogg

Som sagt så börjar fr.o.m imorgon kampanj för ROSA BANDET!!!

Att stödja en Vän är viktigt!!!

Läste detta på Cancerfondens Rosa Band-kampanj 2008!
Detta grep tag om mig!!!
 
Jennys MinnesFond- En ung kvinna på 35år som hade bröstcancer i 4 1/2år innan hon gick bort i år.
http://kampanj.rosabandet.se/Templates/MyPage.aspx?id=74&epslanguage=sv&userid=159

Detta är förfärligt och vi måste alla hjälpas åt, från det lilla till det stora!


Som sagt så har jag en vän som hade först bröstcancer och övervann den, men har nu efter antal år fått metastaser istället och då i skelettet. Jag köper ROSA BANDET för dig och alla dom drabbade!!!

Har det blivit höst på allvar. Det kan nog ingen missa tror jag!

   Från i lördags morse *ler* Det var kallt som sjutton *skratt*

 Många grankottar i år, eller har det funnits så här många tidigare år?

 Trots kylan och nära på frost om nätterna så håller sig begoniorna vid liv!

 Våra vinteräpplen har blivit många i år och jag hoppas vi kan förvara dom så att man kan njuta av dom längre fram. Vi har även ett annat äppelträd som skall ge sommarfrukt, men någon råtta gnagde nästa av barken så vi trodde att trädet dog. Lyckligtvis så klarade sig trädet och efter ett antal år gav det frukt nu först i år- 1 äpple blev det. Fjuttigt, men det kanske blir bättre nästa år. Vi hoppas på detta i alla fall!

Nä nu är det dags att göra sig iordning för stundande jobb.

Nu är det inte bara hundarna, katterna och vi- familjen vi tar hand om, utan nu blir det även utomhus fåglarna som skall ha lite mat inför vintern.

Däremot såg jag att våran Grynet (katten) tagit dö på en orm, så här års!!!! Det såg ut som en huggorm, den var död och jag tittade inte närmare kan jag säga. USCH!!!!

Såg även en räv igår kväll när jag körde hem från jobbet och rådjursfamiljen på 4st står alltid på åkern när jag kör till jobbet, så här är det rikt på djurlivet *ler*

Nu behöver jag hjälp!!!!!

Cecilia- vår dotter- hade köpt några frön på en mässa om speciella tomater som kunde odlas inomhus. Nu sådde Cecilia upp dessa frönen till några plantor, vissa han riktigt inte ta sig, men en planta tog sig rejält och under sommaren har denna planta stått ute på vår uteveranda som är inglasad.

Vi fick flera kart av tomater, men så blev det kyligt så vi blev tvugna att ta in plantan för att få tomaterna att mogna, vilket har nu lyckas med.

Men eftersom denna planta är så ovanlig eftersom den ger både gula och röda tomater av liten storlek och denna planta har aldrig varit sjuk eller angripen av något så jag skulle vilja spara denna planta på något sätt så jag kan så om på nytt till nästa vår. HUR gör jag då????

Kan jag ta frön från denna planta och i såfall var sitter fröna då???
Du som läser min blogg och kan hjälpa mig hör av dig på min mail [email protected]

 Så här stor är plantan och som Ni ser så har vi många kart kvar som skall bli röda eller gula tomater *ler*
 Här kan man se mera i närbild av tomatplantan!
  Som sagt så plockar vi ofta dessa goda tomater och äter och som sagt så blir det fler och jag vill inte missa denna planta för att jag inte vet hur man tar tillvara på den. Suck!!! Snälla kan någon hjälpa mig så att jag kan så om den igen till nästa vår *ler*

Som sagt så var en bekant till mig i veckan! Och som jag skrev tidigare så har vi umgåtts så där sporadiskt, men ändå hållt kontakten under 25år!!!!!!!

Kersti och jag hade då- 1983 stor pudlar!! Jag hade 2stycken stor pudlar- Lina och Sigrid! Kersti hade först Märta och sedan den vinstrika Lisa!
Vi åkte på utställningar ihop och hade väldigt roligt ihop:)
Men i samma veva så kom även Tomas in i min bild och vi fick då en engelsk springer spaniel också, när vi nu flyttade ihop *skratt*

Så sedan blev det springer spaniel för vår del och Kersti hade storpudel under flera år, men dom sista 10åren så har hon haft bara dvärg pudel.
Här är några bilder på pudlarna som är Mimmi- 10år och Myrra som är 6år båda dessa är bruna och champion, sedan har i Malva som är 3år och svart.
 Full fart framåt *skratt*
  Här har vi Myrra som är den mest livliga av pudlarna med Matilda.
  Matilda lekte med dessa pudlar och dom blev faktiskt lite slut efteråt *skratt*
  
Jag tror att både pudlarna och Matilda tyckte det var roligt med dessa små individer*ler*

Just nu blir det jobb idag, måndag och på tisdag, jobbar kväll alla dessa pass.

Vi har haft besök av både en kompis som jag känt eller rättare sagt Tomas och jag känt sedan 1983. Vi hade båda två stor pudel på den tiden. Åren går och vi blev med springer spaniel, hon- kompisen blev med dvärgpudel istället.

Micke och Cecilia kom på besök i veckan med Saga- dvärgpinchern. Vilka enorma fördomar det finns om dvärgpincher!!! Oj, oj, ojjjjjjj, säger jag bara! Gisses vad jag har hört av folk när jag berättar att vår dotter skaffat sig en dvärgpincher, men också vad Cecilia har berättat när hon träffat folk på gatan när hon är ute och går med Saga.

Dom pratar över huvudet på Cecilia som om hon inte hörde eller dumförklarar henne på något sätt. Så otroligt urbota dumt beteende människor har! Säger att "Stackars hunden har inga kläder och ojjj, vad hon fryser" eller " Men herregud, måste dom klä på sina hundar jämt" eller " Ojjj, en dvärgpincher dom bits".

Varför kan man inte fråga den som äger hunden och som oftast håller i kopplet, vad man nu undrar över!!!!!

Kommer nog sätta ut lite bilder förhoppningsvis imorgon om jag hinner *ler* annars blir det på onsdag tror jag *skratt*

Nu blir det fika och att göra sig iordning inför jobbet:)

Tjingeling!

Det har varit så himla underbart på Gotland och vi har njutit i fulla drag!!!!

När vi väntade på båten så ville inte vi stå i timmar i någon bilkö vid färjeterminalen, utan sonika så köpte vi lite och gick en promenad och därefter satte oss på klipporna och bara njöt!!!
   Vyerna från där vi satt efter promenaden!!
Så vackert Gotland är!!!!
    
 Vi har njutit i fulla drag att få vara på tu man hand bara Tomas och jag *ler*
Vi har njutit att få besöka Gotland när den är som vackrast och kanske inte så full med turister, kan anta att det är många fler turister här på högsommaren.
Dessutom som bonus gick det ju bra för Arne ena dagen och då med Cert och BIM, vilket vi är så otroligt glada för!!!!

Men gladast är jag nog för att vara med den jag älskar mest Tomas och därefter att få träffa Ulla-Britta och Rolf!!!

Tusen Tack för helgen på Gotland!!!

Först blev det den berömda FRUKOSTPÅSEN som lördagen och som vanligt så stod vi oss på denna frukost hela dagen.
Denna dagen så fick inte Arne något Hp eller CK, domaren tyckte att alla hanar var av sämre klass än tikarna.

Vår Mallow gick det lite bättre för, hon fick ett rött band vilket betyder första pris och får gå in igen och tävla om placering, men hon placerade sig inte.

Men vad gjorde detta, vi var nöjda ändå och glada över vår semester som vi hade fått njuta av i fulla drag, med vänner!!!

Det var jättekul att träffa Pernilla och Puma, Birgitta och Isac och även osm andra valpköparna från kennel Rindi, men vi fick även träffa Ricco och Kita som kommer från oss och detta var jättekul!!!!

Vi har haft så underbart roligt och Ulla-Britta och Rolf var även på hundutställningen ävendenna dagen på söndagen!!
Men på slutet av dagen så var Ulla-Britta trött, mer än trött. Hon hade varit så himla duktig och så även Rolf som följde med och tittade på oss som sprang i ringen.

Det ända jag saknade var att vi inte kramades tillräckligt Ulla-Britta och jag *ler*
Man har inte tid, vi pratar och pratar *skratt*
Vi har känt varandra i dryga 10år nu tro jag det är, iaf sedan Nova och Selma var små.

Det som är bäst med Ulla-Britta förutom att hon är en uppfödarkollega, det är också så att vi kan ge och ta av varandra!!!
Jag kan komma med förslag om hanar eller idéer på något och ibland nappade hon och ibland tyckte hon inte om det. Så var det med mig också..... hon kunde komma med beröm och kritik om mina hundar eller mina idéer!!!

Ibland kunde hon säga att " Den idéen passar dig men inte mig" Vi hade och har en dialog fortfarande fast idag är det mestadels bara på sms och väldigt sällan på telefon.

Innan Ulla-Brittas sjukdom bröt ut så pratade hon och jag i telefon ett antal timmar/ vecka och gissa om våra karlar blev glada när telefonräkningen kom *skratt*

Nä ,någon som Ulla-Britta går det inte att finna och jag är så tacksam för att vi kan ha den dialogen även om vi inte gillar varandras idéer, men vi respekterar och stöttar varandra. Det är det nog inte så många uppföarkollegor som gör till varandra!
Tack Ulla-Britta för alla dessa år och jag hoppas innerligt att det blir några år till eller 1år till vi kan prata om hundar, blommor, stamtavlor, ja du vet!!!

När utställningen var över för vår del, så åkte vi först till en korvkiosk för att ta en korv och sedan handlade vi tidning och åkte ut på klipporna en sista gång för att njuta av blåsten, havet och lugnet, dessutom rastade vi hundarna ordentligt så vi kunde med gott samvete åka i båten hem.

Usch, jag vill inte alls åka hem från detta underbara lillsemester som vi haft, fast vi längtar förståss efter barnen, men man vill liksom inte åka för man vill njuta mer av havet, lugnet, sällskapet av Ulla-Britta och Rolf!!!

Fast skulle jag stanna på ön så skulle jag nog trötta ut stackars Ulla-Britta, så det var nog bäst att vi packade ihop.
 

Farväl vackra stugan!!!
   
  Alla dom små detaljerna gör ju helheten!!! Visst håller Ni med mig?!

Därefter bar det av till utställningen på morgonen.

Efter utställningen så åkte vi hem till stugan som ligger 5 minuter från utställningsplatsen.

Jag kan inte ta mig ur bilen utan hoppar på ett ben, eftersom jag inte kan stödja mig på vänster fot nu. Tomas tittar på mig och funderar....................
Jag ser vad han tänker och jag säger......................... Om jag så skall krypa till havsbandet där vi var igår, så får det bli krypa av.
Vi ger hundarna mat och går en vända, linkandes som blir lite bättre allt eftersom vi går, men långt ifrån bra.

Egentligen skulle nog fötterna stannat kvar vid stugan, men envis som man är så går man och biter ihop.

 Står man vid bilen så ser man havet rakt fram över. Det konstiga är att här upp vid stugan är det varmt, men när man kommer ner till vattnet så är det mer blåsigt och lite kyligare.  UNDERBART!!
   Så otroligt rofyllt att vara här!!!
 Här skulle man kunna tro att man är utomlands!! Man sitter och njuter med hundarna och hör havet och blåsten, för nere vid havet på lördagen så blåste det igen, dock inte så hårt som dagen innan.

 Fiskmåsar som enträget flyger fram och tillbaka och lastfartyget som går där borta i horisonten.
 Skarven som håller på att torka sina vingar efter att simmat omkring för att fånga fisk.
  Som sagt så kunde vi se färjan där vi gick*ler*
  

Här på den stenrika havskanten så fann vi trut, skarven och änder och hundarna hade fultl upp att ha koll!
Även vi för man skall ju kunna gå på stenarna och inte vricka några fötter *skratt*

Därefter bar det av tillbaka till stugan och sedan vidare till Ulla-Britta och Rolf.

När vi kom fram till Ulla-Britta och Rolf så var jag på nytt blockhalt på vänster fot så Ulla-Britta och Rolf funderade vad jag hade gjort. Jag försökte skärpa till mig, för det fanns ju faktiskt dom som har det värre än mig. Som vanligt så babblade Ulla-Britta och jag på om både blommor, hundar och lite krämpor.
Vä hemma hos dom så åt vi och hade det underbart!!! TUSEN TACK Ulla-Britta och Rolf för Er gästvänlighet, goda mat och umgänge *ler*
Här fick jag min present av Ulla-Britta och vad tror Ni det var för något.....

En underbar mugg till kaffet med rosor på som stugan. Hur kunde Ulla-Britta veta att jag älskade sådana här saker!!! Den muggen är supervacker och jag skall någon dag fotografera muggen så Ni alla får se hur vacker den är!! TUSEN TACK Ulla-Britta för presenten!!!!


När jag skulle resa mig från soffan för att åka hem så kom jag inte upp utan fick gå ner på knä för att sedan häva mig upp med armarna för att komma på ena foten och därefter linkandes. Skit också att man inte kan gå som folk ibland.


Sedan var vi alla super trötta, vi kramade och sedan åkte vi till stugan på nytt för att sova.
Det var mörkt när vi körde hem till stugan, men vi hade det underbart bra på alla sätt både hos Ulla-Britt och Rolf men även på ön i helhet.

Vi njöt i fulla drag!!!

När frukosten var äten så var det till att titta i katalogen som jag alltid gör, inte för att se mina konkurrenter, utan för att se hundar som man kanske skulle ha missat att titta på om man inte tittar i katalogen, därefter blev det lite borstning på hundarna och sedan blev det vänta av tills det började.

Väl när det började så var det några raser före oss, men det gick undan och vips så var det våran tur*ler*
KÄnde redan av kroppen då att det värkte, men det sket jag i och körde på.

 Här springer vi i ringen och solen lyser och värmer som bara den. Om man skall ge kritik, så var underlaget ojämnt och gräset högt vilket gjorde det svårt att springa, för helt plöstligt så var det längre ner till marken, men annars var det bra strolek på ringen, bra väder. Mycket tält var det också:)

 Här är det jag Tina och Arne som sprungit i ringen.
 Här vinner jag Tina klassen med Arne. Som alltid så har jag aldrig några förväntningar på domaren utan väntar och ser vad bedömningen blir, ser alltid mina motståndare som likvärdiga. Man skall aldrig underskatta en domare elelr en motståndare. Vi fick CK och jag blev glad och nöjd!!

 Här är domaren Erna-Britt Nordin och jag Tina och Arne. Arne och jag blev så himla glada för den fina placeringen i juniorklassen.

Sedan skulle vi möta Annika med sin hane från USA fast hunden är född i Finland på kennel Wildomars.
Jag såg mig redan slagen innan jag ens hade gått in i ringen igen och min vänstra fot värkte som eld.
Jag vet ju att Arne är superfin i alla lägen, så vad en domare tycker är ju bara förstunden, även om det är nog så glädjande att höra någon domare säga något gott om hunden.

  Domaren gick över dessa två hundar flera gånger, Annikas hund och vår hund Arne. Helt plötsligt blev jag skitnervös, men det kan väl inte vara möjligt tänkte jag *ler*

 Så plöstligt händer det som i Keno *skratt* vi är ju på Gotland trots allt *skratt*
Arne får CERTET och blir BÄsta hane!!! Yuiiippiieeeeee!!!!!!
Så otroligt roligt, vilken känsla för någon som inte får cert på varje utställning*ler*

Sedan skulle jag springa igen på nytt för BIR och BIM och just då sprang jag på ren vilja, för min vänstra fot trodde jag att jag hade placerat i glödande kol. Just då tänkte jag slänka mina fötter på Blocket, men jag vill ju ha nya först förståss *skratt*

 Till vänster är det vi- Tina och Arne som blir BIM och till höger är det BIR en Rowntree tik. Grattis Ulla!!!

Som åskådare hade vi det ..................................

 Ulla-Britta och Rolf förståss och vad tror Ni att Ulla-Britta har i knät, jo naturligtvis en katalog. Underbara rara människor dessa två är!!! Brevid står tror jag Sivs man också om jag inte misstar mig.
Det är inte jag som tagit detta kortet, utan Tomas till min stora glädje.

Efter utställningen med Arne blev jag så glad och ringde hem till Cecilia och Oskar, våra barn som är lite ädlre och förstår något av detta. Men Oskar fattade ingenting och sedan ringde jag till Cecilia och berättade, då ser jag att man har börjat bedömningen på tikarna där Mallow skall in, trodde väl aldrig att det skulle gå så fort.

Men Mallow fick sin vanliga två, står snyggt men faller i rygglinjen när hon rör sig och blir något högre bak än i fram. Äsch, skit i det och jag är tämligen glad att jag inte behöver springa mer den dagen.

Rastar hundarna och därefter går vi en runda på utställningens området. Träffar vår ögonveterinär på området av alla ställen, vi pratar glatt med varandra.
Jag tar ett stadigt tag om armen på Tomas som en gammal tant (kanske jag är det också) för jag kan knappt stödja mig på vänster fot. I hästspråk kallar man detta för blockhalt*skratt*

Därefter vänder vi- Tomas och jag med hundarna till vår underbara stuga på nytt och till havet *ler*
Det är livet på en pinne!!!!

 Som sagt så har jag aldrig ställt ut på ön, borde skämmas men något gott väntar aldrig för länge!

Kvällen innan så hade vi packat upp i stugan, hälsat på Rolf och Ulla-Britta.
Det roliga var att Ulla-Britta och jag sa till varandra att vi inget skulle ha i present utan att det räckte med att vi träffades :)

Nu kom jag med en blomma som överraskning och det visade sig att det var en sådan blomma som dom fått när dom förlovade sig! Roligt att man fick till just en sådan blomma just nu! Hoppas blomman lever ännu Ulla-Britta *ler*

Vi hade inte köpt någon frukost till stugan för vi hade hört att man kunde köpa "FRUKOSTPÅSE" på hundutställningen!

Jag säger bara det..............................!!!!!!!! Alla hundutställningsarrangörer TA EFTER Gotlands Frukostpåse, den var guldvärd!! Jag trodde i min enfald att det skulle röra sig om en torr mackan som redan var bredd och något litet till, men ack så fel jag hade!

I Frukostpåsen fanns:
2 smörgåsar av typ fralla fat mörkt bröd med fibrer i- FÄRSKT!!!
2 ost skivor
1 marmeladask
1 liten kaviartub
2 små smöraskar
1 juice- 2dl ca
1 liten mjölktetra
därefter fick du hämta nybryggt på termos te eller kaffe

Jag kan tala om att det var färskt, gott och mättande och man höll sig på detta hela dagen!

Stugan var och är som en dröm i mina ögon!!! När jag mötte stugans syn så blev jag kär på en gång

  Stugan var enkel som en sommarstuga skall vara med endast kallt rinnande vatten, ute dass och dusch utomhus, men stugan var så där pittoreskt söt, naggande god.

Stugan var söt,liten och ändå enkel, men så underbart bedårande!!!
Hade jag ägt denna stuga kan jag säga så hade jag alltid bott på Gotland, för jag hade nog aldrig kunnat slita mig därifrån.

   
 Förstår Ni nu att vi hade himmelriket i denna stuga, tyvärr så var vi inte där så mycket eftersom vi var på utställningen och hälsade på Ulla-Britta och Rolf och vi var på stranden och gick omkring!!!!

Allt gick i rosa, grönt och vitt med rosor på av olika slag och rosa pelagonier, rosa petunior, jag log hela tiden och Tomas frågade varför jag gick omkring med ett brett smilband på munnen. Jag sa: Det är så vackert här!!!

Man fick aldrig nog av att titta på dom vackra sakerna runt om på tomten eller i huset, allt var vackert!!!

Jag vill säga TUSEN TACK Eva för lånet av stugan, det var guld värt!!!!

Väl när vi hade kommit över till ön Gotland så letade vi oss fram till den platsen vi skulle bo på.

 Vi gick genast ut med hundarna längs havsbandet så dom fick uträtta sina behov och vi fick se oss omkring *ler*
Däremot så blåste det som sjutton nere vid havet så Tomas fick stoppa in sin keps innanför jackan, vågorna gick, men det hade aldrig gungat när vi åkte över. Från den platsen där vi gick så kunde vi se färjan som vi åkt med.
Skönt för hundarna att få göra sina behov och få röra sig, men jag ville ju inte gärna släppa dom för dom var ju så fina i sina frisyrer*ler*

 Det var ändå en vacker plats man var på och såg den vackra utsikten även om det för dagen var väldigt blåsit nere vid havet.

 När vi hade rastat av hundarna, så då var det att packa in i stugan! Vi hade inte så mycket med oss för vi skulle ju bara vara bort över helgen.
Hundarna fick vänta i bilen medan vi packade in i stugan.

Tomas kom med förslaget om att vi skulle åka till Gotland på semester, bara vi två och så ta med två hundar för utställning och hälsa på min kära vännina Ulla-Britta!

Det blev jag jätteglad för och hörde mig genast för på jobbet om att få ledigt, det skall sägas att när vi planerade in detta så var det början på maj.
Tiden gick och jag fick endast ledigt sista natten eftersom den gick över till september, resten fick jag byta bort med mina arbetskollegor. Tur att man har sådana arbetskompisar som hjälper en.

Jag bokade resan med bil och betalade. När det var en dag innan vi skulle åka så blev en av arbetskompisarna sjuka och paniken steg inom mig, jag ringde chefen och sa att jag kan inte jobba, för jag är på Gotland vid den tidpunkten.
Allt löste sig och jag kunde pusta ut!!!

När jag hade pratat senast med Ulla-Britta via SMS så skojade vi om placeringar på Arne, men som jag sa till henne- Ulla-Britta, jag kommer i första hand över till Gotland för att träffa dig och för att få en egen semester *bara* med Tomas. Det var det bästa jag kunde få tyckte jag, att få ro om varandra och få träffa sin super vän Ulla-Britta, det räckte för mig. Sedan att vi var på ön när det var hundutställning såklart man tog med sig hundar. Jag har aldrig ställt ut på ön tidigare *ler*

Nåväl.........................
Resan började på fredagsmorgonen och vi reste tidigt på morgonen, men inte så tidigt att vi skulle träffa på Herr Grävling, fast jag var rädd att han skulle dyka upp igen. Så man satt på spänn att något skulle inträffa till båten.

Resan gick bra fram till båten och då fick jag upplysningar av min vän att det fanns rabatt att få genom denna resan som jag inte visste, så jag hörde mig för när vi "checkade in" och vi fick resan billigare *LER*


När vi kom fram till färjan så rastade vi av hundarna på en gång och så fick dom sträcka på benen liksom vi själva. Kan tala om att det kändes jättekonstigt utan barn, bara vi två och hundarna. UNDERBART!!!!

 

Det var så mycket folk och hundar på båten, men super roligt var det att se så många hundar på en gång vid en färjeterminal.

Vi hade bokat platser i den förliga salongen tror jag det heter och det var underbart att sitta i lugn och ro och njuta av resan. Vi gick ner varje timme till bilen för att titta til hundarna.

Tänkte att jag skulle sätta fart med bilderna och uppdatera min hemsida, men det blev sova av istället.

När man känner entusiasten i sig att vilja göra något och så säger kroppen att nu skall jag sova, vilket jag inte vill.

Ringde några samtal på morgonen, därefter satte jag mig vid datorn, skrev några inlägg och sedan blev det stopp.
Det blev bara att gå och lägga sig.

Har jobbar lördag morgon, kände mig så pigg och det var så underbart roligt att jobba.
Kan man ÄLSKA sitt jobb????
Låter otroligt dumt, men jag verkligen super gillar mitt jobb!!! Så otroligt roligt hade vi det, läkarna, personalen och patienterna!!! Patienterna tyckte att vi hade en härlig stämning och en av ungdomarna som skadat sig i läppen tyckte att vi var "hård". Jag jobbade på Kirurgen under lördagen och det var en killen från boxningstävling som hade kommit in för sin spruckna läpp som behövdes sys.
Doktorn sa, men jag är ju snäll och inte hård. Jag förklarade att i hans språk så betydde "hård" en tuff och härlig människa, alltså något positivt. Ojj, vad vi skrattade tillsammans och vad roligt vi hade. Jag kände själv hur bra jag faktiskt mådde i min kropp som annars värker. Jag blev så glad av detta också att jag faktiskt inte hade sådan värk som jag normalt har när jag jobbar.

Kanske tog jag i mer eller så var det bara så att ett arbetspass räckte för mig, jag vet inte.

När jag kom hem på lördagen kände jag av kroppen och inte blev det bättre varken på kvällen, natten eller på söndags morgonen.

Jag gick till jobbet ändå, jobbade kväll på söndagen.
Jag var på medicin och jag jobbade ihop med en gotlänning *ler* Han är super trevlig och vi pratar om gotland och om hur jag hade när jag var och träffade min vännina (låter fint vaaaaa), super vännen Ulla-Britta.

Värken var gräslig i kroppen och jag visste inte om jag skulle sitta, stå eller ligga, tog några piller och körde vidare.
Det sista av mitt arbetspass var tungt!!

Följde med en läkare som lämnade ett tungt besked till den drabbade och för hans anhörig, troligen metastaser.

Och jag gav dom några råd och att man skulle ringa sina barn som skulle komma dit till sjukhuset, därefter skall man gå hem och slå av allt detta när man kommer hem.

Så klart att även mina tankar gick till min vän Ulla-Britta i detta sammanhang och jag tänker på hur orättvisst livet kan vara och hur lite vi tar vara på livet. Man skall bara gör si eller så och bara detta först.

Idag är inte kroppen snäll alls, värk över allt. Kanske jag skulle ha lyssnat på kroppen igår och inte kört på så, fast jag har också bra arbetskamrater som ställer upp och hjälper till. Man måste ju försöka, kanske går det över??!!!!

Hoppas jag kan fixa bilderna imorgon och hemsidan!!!

Kram till Er alla

Man har fått lärt sig att storleken har ingen betydelse *ler*

Igår när jag satte upp dataskärmen som jag fått, upptäckte att skärmen var mindre än den jag haft tidigare.
Den nya skärmen som jag fick från igår var 17" och den jag haft tidigare var 19".

Äsch, tänkte jag stuntsamma jag har ju fått den och den är bra, fungerar! Man skall vara nöjd *ler*
Nu är det så att när jag börjar att jobba med datorn och titta på hemsidor, så märker jag hur frustrerad jag blir hela tiden över att skärmen är så liten.

Herregud det rör sig ju om endast 2tum skillnad!!! Det kan väl inte ha så stor betydelse, fast det har det, VÄLDIGT stor betydelse.

Så nu blir det en större skärm för jag kan inte jobba med bildhantering eller hemsidan! Det känns som det är för trångt, att jag finns i en liten ask och inte kan se mer. Jisses så bortskämd man är!!!

Den nya skärmen som jag fick igår hade inte några inbyggda högtalare, så på eftermiddagen var det bara att åka till stan för att köpa högtalare, så jag äntligen kan höra något.

Ljudet har jag inte haft sedan 1år tillbaka, troligen hade högtalarna gått sönder på den förra skärmen, som var inbyggda. Eftersom bilden på skärmen fungerade så körde jag vidare utan ljud i nästan 1år.

För en tid sedan så kom det ränder på skärmen också, men nu har jag ljud och en bra bild! Underbart skönt!!!!!

Återkommer!

Hejsan Alla vänner!

Jag är tillbaka till Etern *skratt*
Har dom sista veckorna varit utan dator eftersom datorn gick sönder på nytt, men vår Datorkille Peter från Stockholm såg inget fel förutom att grafikkortet behövdes bytas ut. Däremot så tyckte Peter att jag nog behövde byta ut mitt gamla tangentbord och så även musen som var nästan lika gammal. Dataskärmen hade strejkat så det blev att köpa en ny, men då kom en godvän och erbjöd sig att jag fick ta deras dataskärm. Urgulligt!!!

Så imorgon så blir det mer "ny gammal" information och min stackars son Oskar slipper ha mig hängandes i hans rum och över hans dator *ler*

Ikväll så skall sonen som är dryga 18år bjuda ut sin lillasyster, det blir en överraskning :)

Skönt med sina egna saker *skratt*

Kram till Er alla!!!